Generationsskifte med framgång

Ett framgångsrikt generationsskifte ska fånga rättviseaspekter, optimera skattesituationen för både den äldre och den yngre generationen och ha en prislapp som är väl avvägd. Finansieringen ska vara planerad utan att det strider mot aktiebolagslagens låneförbudsregler. Därtill ska det säkerställas att bra familjerättsliga dokument och aktieägaravtal utformas. Det finns många vägar att gå fel på – är du redo för ditt generationsskifte - www.advice.se guidar dig rätt.

En entreprenör som har byggt upp sin verksamhet önskar ofta att framgångssagan tas över och utvecklas vidare av nästa generation. Entreprenören vill gärna släppa taget samtidigt som det kan kännas svårt att inte längre kontrollera sitt skötebarn. Hur går ägaren eller ägarna egentligen tillväga med ett generations-

skifte och hur påverkas familjen av skiftet? Det finns många aspekter att ta hänsyn till och företagsägarna ska framförallt vara medvetna om att ett väl genomfört generationsskifte tar tid och involverar hela familjen. 

När vi första gången möter en entreprenör som går i generationsskiftestankar ställer vi frågan om när denne är redo att släppa taget. I många fall har den yngre generationen redan arbetat några år i verksamheten och investerat av sin tid, istället för att välja en alternativ karriärväg. För den som ska ta över är det ofta viktigt att veta när den äldre generationens exit kan tänkas ske. Det är inte rimligt att den yngre generationen hålls oviss om detta hur länge som helst.

Anlita extern värderingsman

Nästa fråga som vi brukar ställa är hur mycket ägaren önskar få betalt för att släppa ifrån sig företaget. Ofta har en entreprenör tankar kring vad han eller hon vill göra efter sin exit och vilken inkomstnivå som önskas för att det ska kännas bra i magen att lämna över sin verksamhet. Vi rekommenderar alltid att ägaren tar in en utomstående värderingsman som kan titta på olika värderingar för skiftet, som exempelvis substansvärde, fullt marknadsvärde och ett mellanting som vi kan kalla för ”familjevärde”. 

Vi har erfarenhet av generationsskiften i ICA-familjer där möjligheten att överlåta verksamheten externt är mycket begränsad. I vissa ärenden behöver det tänkas nytt och hittas lösningar för prissättningen gentemot den nya generationen som passar i den speciella situationen. Dels för att säkerställa att generationsskiften verkligen sker, dels för att säkerställa att dessa sker till värden som kan accepteras av hela familjen. En mycket viktig del av lösningen är att planera hur den nya generationen kan finansiera sitt förvärv. 

Att sälja verksamheten till nästa generation för ”rätt” pris är viktigt av flera skäl. Om det exempelvis finns flera barn i familjen, men endast ett av dessa ska ta över stafettpinnen, bör överlåtelsen av rättviseskäl inte ske till vilket pris som helst. Vi tänker oss ett resonemang att den som tar över en verksamhet ofta får tillgång till ett ”dukat bord”. Enligt vår uppfattning innebär detta i många fall att den yngre generationen får njuta av frukterna av den äldre generationens arbete under en period, innan resultat av den fortsatta verksamheten präglas av den yngre generationens eget arbete. Vi brukar säga, lite beroende av vad för slags verksamhet det är, att tiden för det dukade bordet ligger någonstans mellan tre till fem år. 

Rätt och rättvisa

Betalar den som tar över verksamheten ett rimligt pris för detta kan frågorna om kompensation till de andra barnen vara av underordnad betydelse. Om däremot den som ska driva verksamheten vidare får ta över verksamheten till ett förmånligt pris bör föräldragenerationen fundera över hur de andra barnen ska kompenseras och när. Vår uppfattning är att en kompensation i möjligaste mån ska lämnas i nära anslutning till själva generationsskiftet. Då kan barnen som kompenseras förvalta ersättningen och få avkastning på denna. Ett annat alternativ är att reglera kompensationen i ett testamente.

I många fall kan föräldragenerationen redan tidigare ha överlåtit ett mindre antal aktier till ett förmånligt pris eller rentav i gåva. I sådant fall bör dessa överlåtelser värderas och beaktas vid skiftesplaneringen. Genom att beakta sådana aspekter vid planeringen kan framtida osämja mellan barnen undvikas. En princip som vi ofta betonar är att familjen bör kunna äta gemensamma middagar även i framtiden.  

När föräldragenerationen kommit så långt att de har bestämt sig för när de gör exit och till vilket pris börjar den ”hårda” planeringen, det vill säga genomförandeplaneringen. I den planeringen måste det tas hänsyn till överlåtarens skattesituation, hur verksamheten ska överlåtas och planering av övertagarens skattesituation. 

Våga fråga

En stor del av planeringen är finansieringsfrågan. Ska den nya generationen finansiera sitt förvärv med beskattade privata pengar eller är det bättre att låta finansieringen ske i bolagssektorn? I många fall är det en komplex transaktionskedja som kräver noga planering. Vi brukar ta fram en promemoria där vi beskriver och analyserar de  rättsliga frågeställningarna. Promemorian kompletteras med en bildpresentation för att visualisera hur genomförandet tekniskt och tidsmässigt genomförs. 

Vår uppfattning är att den komplexa bilden inte ska presenteras för den yngre generationen av föräldrarna, utan i stället av oss som är experter inom området. Det finns en klokhet i att informationen kommer från en objektiv och utomstående rådgivare. Vi har separata presentationer av generationsskiftesplaneringen. Dels med den övertagande generationen, dels med de barn som av olika skäl inte ska ta över verksamheten. Det är viktigt att alla får samma information och möjlighet att ställa frågor till oss utan att den äldre generationen eller den som tar över är med. Vår erfarenhet säger att det är lättare att ställa de tuffa frågorna om rättvisa när det ges möjlighet till egna rådgivargenomgångar.  

När vi som rådgivare har samlat in information från alla inblandade och förmedlat, dokumenterat och analyserat de åsikter som kommit fram, landar vanligtvis de familjemedlemmar som berörs av skiftet i en ”acceptans” och ett lugn i att allting har gått rätt till. Det finns självklart situationer och familjer där diskussionsklimatet är så infekterat att en fullständig enighet är svår eller omöjlig att uppnå. Även i dessa fall är det viktigt att inte ge upp, utan genomföra processen så transparent som möjligt. Vi har hjälpt till i generationsskiften där första steget har varit att skicka familjemedlemmar till en terapeut. Utan den ”första-hjälpen” som samtalen med terapeuten innebar hade vi aldrig kunnat ena familjen kring generationsskiftet. Till slut kände alla inblandade  att de hade blivit rättvist behandlade och en acceptans för den som skulle ta över infann sig. Det är bara att konstatera att vårt arbete som skatterådgivare är mycket vidare än vad många tror. 

Icke-bitterhets-avtal och vita arkivet

Ett generationsskifte ska naturligtvis dokumenteras väl och alla nödvändiga avtal ska tas fram. Utöver rättsutredning, promemoria, bildpresentation, företagsvärdering med mera ska även synpunkter som kommit in dokumenteras. Vi brukar ta fram ett familjedokument som vi lite lekfullt kallar ett ”icke-bitterhets-avtal”. I det dokumentet beskriver vi föräldrarnas intention att alla barn ska behandlas lika och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa likabehandlingen. 

Samtliga familjemedlemmar får genom sin underskrift bekräfta att de tagit del av samma material som övriga i familjen och att de fått en genomgång av oss som rådgivare, med möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. I dokumentet bekräftar alla som berörs att de erbjudits delaktighet i, och förstått processen. Familjemedlemmarna får då även ett eget ansvar att flagga för en orättvisa eller annat missnöje. Vi är övertygade om att familjedokumentet har en psykologisk betydelse, även om dokumentet i sig inte kan garantera att bitterhet ändå inte kan uppstå i framtiden.  

Vid tidpunkten för ett generationsskifte kan det ofta finnas anledning att utvärdera sin egen odödlighet och kanske även sitt äktenskap. Hur ligger det egentligen till med det vita arkivet? Om det finns gamla testamenten och äktenskapsförord, återspeglar dessa handlingar verkligen de önskemål som ägarna har idag? Vi brukar säga att dessa ”dödlighetsdokument” egentligen är levande dokument som behöver utvärderas några gånger under livets resa. Har min sista vilja kommit till uttryck i ett testamente? Har vi det äktenskapsförord som vi vill? Vem ska jag ge en framtidsfullmakt om något händer mig? Ett generationsskifte ger en naturlig tidpunkt att ta tag i det som ofta upplevs som jobbigt och avlägset. Frågorna är inte bara relevanta för den äldre generationen utan tillfället är utmärkt även för barnen att se över sin situation. Det är aldrig för tidigt att ordna sitt vita arkiv, däremot kan det vara för sent.